Och,

När själen dyster

Dystrar drömmarna med också

Det blir till tomt i livet

Och,

När själen sörjer

Sörjer drömmarna med också

Det blir till mörkt

Och,

När kroppen tröttnar

Försvinner orken med också

Och den blir till fast i buren

Och,

När ljuset mörknar

Mörknar all kärlek med  

Och till hat blir det

Och,

När kärleken kallnar

Känslorna dör med

Och till vilsenhet blir det

Och,

När orden tystnar

Tystnar maktens ord med  

Och till maktkrig blir livet

Och,

När tiden kommer

Då är det dags att tacka för sig och till himmeln längtar

För evig man tackar för sig själv!